Essingeleden har fyllt 60 år – från broras till 170 000 fordon om dagen

I dag förknippar många bilister Essingeleden med köer, trängselskatt och lysande varningsskyltar. När vägen öppnade för 60 år sedan var den i stället en närmast svindlande symbol för framtiden.

Den nya trafikleden skulle lösa ett växande problem som hotade att lamslå Stockholm. Resultatet blev ett av Sveriges största och mest avancerade vägbyggen – genomfört över vatten, mellan bostadshus och tvärs över flera av huvudstadens öar.

Men vägen fick en dramatisk start. Ett brospann rasade under byggtiden, högertrafikomläggningen förändrade planerna och redan några decennier senare hade trafiken vuxit långt över den ursprungliga kapaciteten.

Essingeleden i korthet

• Byggstart: 1960
• Invigd: 21 augusti 1966
• Helt öppnad: 3 september 1967
• Längd: Cirka åtta kilometer
• Sträckning: Västberga–Solna
• Europavägar: E4 och E20
• Planerad kapacitet: Cirka 80 000 fordon per dygn
• Trafik i dag: Upp till 140 000–170 000 fordon vissa dygn
• Broraset: 10 december 1964
• Status: Sveriges mest trafikerade väg

Därför byggdes Essingeleden

Under 1950-talet växte Stockholm snabbt. Samtidigt ökade bilägandet i en takt som stadens gatunät inte var byggt för.

En stor del av trafiken mellan norra och södra Stockholm tvingades fortfarande genom innerstaden, bland annat via Norrmalm, Gamla stan och Slussen. Västerbron och de befintliga stadsgatorna räckte inte längre till.

Essingeleden skulle bli lösningen. Genomfartstrafiken skulle ledas väster om centrum, samtidigt som Stockholm fick en sammanhängande nord–sydlig förbindelse för både personbilar och godstransporter.

När leden öppnade hade Stockholm med förorter omkring 800 000 invånare. I hela Stockholms län fanns cirka 160 000 registrerade personbilar – nästan dubbelt så många som 1960.

Bilen hade blivit en självklar del av det svenska folkhemmet. Nu behövde infrastrukturen hinna ikapp.

Sveriges största vägbygge bestod av fem kilometer ny väg

Teknikhistoria beskriver Essingeleden som Sveriges största vägbygge när arbetena inleddes 1960 – trots att det ursprungliga projektet bara omfattade omkring fem kilometer helt ny väg.

Sträckan var kort, men svårigheterna desto större.

Den nya motorvägen skulle byggas genom en stad präglad av öar, vatten, berg och tät bebyggelse. Projektet krävde stora broar, komplicerade trafikplatser, långa viadukter och Fredhällstunneln genom Kungsholmen.

Den sammanhängande Essingeleden mellan Västberga och Solna räknas i dag till omkring åtta kilometer. Leden passerar bland annat Gröndal, Stora Essingen, Lilla Essingen, Fredhäll, Kristineberg och Stadshagen.

Här finns tre stora broförbindelser: Gröndalsbron, Essingebron och Fredhällsbron. Tillsammans gjorde de det möjligt att dra E4 och E20 förbi Stockholms centrala delar.

Fredhällsbron rasade under bygget 1964

Bygget höll på att sluta i katastrof.

Tidigt på morgonen den 10 december 1964 pågick gjutning av ett nytt brospann mellan Lilla Essingen och Fredhäll. Arbetet hade enligt Teknikhistoria pågått sedan klockan sex.

Vid elvatiden hade de flesta arbetarna gått på kafferast. Bara fem män befann sig fortfarande på bron, däribland gjutaren Olle Andersson.

Då gav ställningen under det västra brospannet vika. Ett omkring 30 meter långt parti av den blivande Fredhällsbron rasade ner i vattnet.

Trots att människor befann sig på bron skadades ingen vid själva raset. Olyckan försenade däremot arbetet med flera månader och blev en dramatisk påminnelse om riskerna i ett av Sveriges mest komplicerade vägbyggen.

Bron byggdes upp på nytt. Sextio år senare bär samma förbindelse en del av landets allra tyngsta trafikflöde.

När invigdes Essingeleden?

Söndagen den 21 augusti 1966 var det dags för invigning.

Statsminister Tage Erlander klippte bandet på Gröndalsbron. Enligt SVT:s arkivuppgifter kan uppemot 100 000 människor ha samlats längs leden för att se den nya motorvägen öppnas.

Det var en folkfest, men Essingeleden var ännu inte helt färdig.

Till en början fick trafiken använda en av de båda körbanorna. Där skapades provisoriska körfält i båda riktningarna.

Den andra körbanan öppnades först den 3 september 1967, i samband med Dagen H och Sveriges historiska övergång från vänster- till högertrafik. Därefter kunde Essingeleden användas i sin fulla bredd som en sexfilig motorväg.

Trafikomläggningen hade varit känd under delar av byggtiden och gjorde att bland annat anslutningar och trafikplatser behövde anpassas till högertrafiken.

Från 80 000 till 170 000 fordon per dygn

När Essingeleden planerades dimensionerades den för omkring 80 000 fordon om dagen. Det betraktades som en mycket stor kapacitet i början av 1960-talet.

Verkligheten skulle snart springa ifrån kalkylerna.

I dag är Essingeleden Sveriges mest trafikerade väg. Enligt Trafikverket passerar mellan 140 000 och 170 000 fordon under vissa dygn.

Vägen bär alltså mer än dubbelt så mycket trafik som den ursprungligen byggdes för.

Att Essingeleden fortfarande fungerar beror på omfattande ombyggnader och kontinuerligt underhåll. De ursprungliga tre körfälten i varje riktning har blivit fyra. Leden har dessutom fått mittbarriärer, kövarningssystem, signalreglerade påfarter, förbättrad vägvisning och avancerad digital trafikstyrning.

Sedan den 1 januari 2016 omfattas Essingeleden även av Stockholms trängselskatt.

Varför är Essingeleden så känslig för störningar?

Den höga belastningen gör Essingeleden extremt känslig för olyckor, vägarbeten och tekniska fel. När ett enda körfält stängs kan köerna snabbt sprida sig till stora delar av Stockholms vägnät.

Det blev tydligt bara två dagar före 60-årsdagen.

Den 19 augusti 2026 upptäcktes ett hål i asfalten vid trafikplats Lilla Essingen. Två körfält behövde stängas och störningen fick mycket stor påverkan på trafiken.

Hålet var inte tillräckligt stort för att kunna sluka en bil och påverkade enligt Trafikverket inte brons bärighet. Trafiken kunde släppas på igen följande morgon.

Händelsen blev ändå en närmast symbolisk påminnelse om hur beroende Stockholm fortfarande är av en trafikled som konstruerades under Tage Erlanders tid.

Så påverkas Essingeleden av Förbifart Stockholm

Nästa stora förändring blir E4 Förbifart Stockholm.

Den nya sträckningen ska leda trafik mellan Kungens kurva och Häggvik väster om Stockholm. Vägen blir 21 kilometer lång och drygt 18 kilometer går i tunnel, vilket gör anläggningen till en av världens längsta motorvägstunnlar.

En första del mellan Hjulsta och Häggvik planeras att öppna under senare delen av 2026. Hela Förbifart Stockholm beräknas vara klar 2030.

När hela sträckan öppnar ska den avlasta både Essingeleden och Stockholms innerstad. Den ger dessutom trafiken en alternativ väg förbi huvudstaden och minskar därmed sårbarheten i vägsystemet.

Men det betyder inte att Essingeleden kan pensioneras.

Trafikverket planerar fortsatta arbeten med bland annat brofogar, tätskikt och förstärkningar långt in på 2030-talet. Vägen kommer även i framtiden att vara central för lokal trafik, arbetspendling och transporter genom Stockholmsregionen.

Vägen som vägrade ge upp

Essingeleden har överlevt ett broras, Sveriges största trafikomläggning och en trafikökning som få av 1960-talets planerare kunde föreställa sig.

Det gör vägen till mer än en åtta kilometer lång sträcka av E4 och E20.

Den berättar också historien om Sveriges förvandling till ett bilsamhälle – från framtidstron på 1960-talet till dagens kamp mot köer, slitage och överbelastning.

Essingeleden byggdes för 80 000 fordon men tar vissa dygn upp till 170 000. Den har varit utskälld, ombyggd, beskattad och ständigt reparerad.

Ändå fortsätter den, 60 år efter invigningen, att hålla Stockholm och Sverige i rörelse.

Vanliga frågor om Essingeleden

När byggdes Essingeleden?

Byggarbetena inleddes 1960. Den första delen öppnades den 21 augusti 1966 och den andra körbanan togs i bruk den 3 september 1967.

Vem invigde Essingeleden?

Essingeleden invigdes av Sveriges dåvarande statsminister Tage Erlander.

Hur lång är Essingeleden?

Essingeleden är cirka åtta kilometer lång och går mellan Västberga och Solna, väster om Stockholms innerstad.

Hur många fordon kör på Essingeleden varje dag?

Leden byggdes för cirka 80 000 fordon per dygn. I dag passerar mellan 140 000 och 170 000 fordon under vissa dygn.

Är Essingeleden Sveriges mest trafikerade väg?

Ja. Trafikverket beskriver Essingeleden som Sveriges mest trafikerade väg.

Vad hände vid Fredhällsbron 1964?

Den 10 december 1964 gav en byggställning vika och ett omkring 30 meter långt parti av bron rasade ner i vattnet. Ingen människa skadades vid raset.

När blir Förbifart Stockholm klar?

En del mellan Hjulsta och Häggvik planeras att öppna under 2026. Hela E4 Förbifart Stockholm beräknas öppna för trafik 2030.

Källor:
Trafikverket
SVT
Teknikhistoria