Chrysler Corporation gav sin chefsdesigner Virgil Exner uppdraget att skapa två conceptbilar. Dessa skulle vara funktionsdugliga och kunna visas upp på Chicago Auto Show 1954.
Den sannolikt främsta orsaken var att General Motors redan visat sin conceptbil Chevrolet Corvette året innan och att information läckt ut, att även Ford skulle komma med en sportvagn - Thunderbird. Corvette gick i serieproduktion och därmed stod det klart för alla, att även Thunderbird skulle gå i produktion.
Dessutom var det känt att Chevrolet skulle komma med en V8-motor till 1955 och även i övrigt bli helt nyskapad. Av de tre lågprisfabrikaten skulle det enbart bli Plymouth som saknade V8-motor. Försäljningen av Plymouth rasade till 12 procent av sin tidigare marknadsandel och var således ordentligt frånåkt av konkurrenterna Chevrolet och Ford.
Med Plymouth Belmont och Plymouth Explorer ville Chrysler-koncernen visa, att läckra nyheter skulle komma även från dem.
VIRGIL EXNER - EN MÅLINRIKTAD KARISMATIKER
Virgil Exner, eller Ex, som han kallades av sina vänner, föddes den 24 september 1909 i Ann Arbor, Michigan. Hans intresse för både design och bilar är väl omvittnat och hans studier förlades till University of Notre Dame i Indiana. Men redan efter två års studier lämnade han skolan 1928. Istället började han arbeta för en reklambyrå, som bland annat ansvarade för utformningen av reklam för Studebaker lastbilar.
1933 föddes hans första barn som fick faderns namn Virgil Exner med tillägget Jr. Därmed kom den äldre Exner att lägga till Sr. efter sitt namn.
Virgil Exner Sr. får sägas ha varit en målinriktad person som snart utvecklades till en karismatiker av betydelse. Redan som 25-åring anställdes han av General Motors och fick Harley J. Earl som läromästare. Innan han fyllde 30 år var han chef för designavdelningen för Pontiac. Exner blev därmed den yngste chefsdesigner någonsin inom bilindustrin!
1938 började Exner arbeta hos Loewy and Associates med den välkände inustridesignern Raymond Loewy, som anlitades av Studebaker. Problemet var att Exner ändrade en hel del av designen. Ändringarna gillades av ledningen hos Studebaker och Loewy var tvungen att signera formgivningen. Det var ju han som var den välkände designern!
Efter åtskilliga dispyter sparkades Exner av Loewy, men Exner blev omedelbart anställd av Studebaker. Samtidigt tvingades Raymond Loewy signera formgivningarna. Situationen blev ohållbar och 1949 började Exner arbeta hos Advanced Styling Group på Chrysler Corporation. Här arbetade Exner tillsammans med Cliff Voss och Maury Baldwin.
Vid den här tiden fick Virgil Exner också kontakt med Luigi Gigi Segre på Carozzeria Ghia S.p.A. Därmed startade ett intressant samarbete mellan Chrysler och Ghia, som kom att resultera i en rad intressanta bilar.
DAGS FÖR FORWARD LOOK
Vid något tillfälle har uttryckts, att när Exner kom till Chrysler, var bilkoncernens bilar formgivna av tekniker istället för designers. Fyrkantiga, lådformade bilar som måhända var rymliga, men inte alltför attraktiva.
Exner påbörjade sitt stora projekt Forward Look, välkänt av alla. Men som nämnts behövde Chrysler-koncernen nya conceptbilar för att väcka ett habegär hos bilkunderna.
En av dessa blev 1954 års Plymouth Belmont, en läcker 2-sitsig roadster som lackerades i medium metallic Azure Blue. Karossen byggdes i glasfiber av Briggs Manufacturing.
Vid tiden hade inte Plymouth någon egen V8-motor, och en sådan var naturligtvis ett måste.
Det löstes genom att systermärket Dodge förärade Plymouth sin 241 V8 på 150 hk. De enda förändringarna var att luftrenarens placering flyttades till motorns sida. Den och ventilkåpor kromades för att ge ett glamouröst intryck av motorrummet. Belmont blev alltså den första Plymouth med V8-motor, dessutom med en Red Ram HEMI!
Som ram användes en Dodge med 114 tums hjulbas. Egentligen hade man kunnat använda en Plymouth-ram eftersom hjulbasen var identisk, men främre rambenen var utformade för V8-motorn på ramen från Dodge.
PÅVERKAD AV KONKURRENTERNA
Chrysler Corporation hade planerat att Plymouth skulle förses med en egen V8, men framställningen av denna blev inte klar förrän till 1956 års modell. Med information att Chevrolet skulle komma med en nykonstruerad 265 V8 redan till årsmodell 1955, fick inte Chrysler-folket någon ro. Följaktligen kunde 1955 års Plymouth erhållas med motorn från Dodge. I Belmont har motorn serienummer P27-1014, vilket innebär att det är den 14:e V8-motorn i serien för Plymouth.
Hos återförsäljarna för Plymouth rekommenderade man trots detta, den 6-cylindriga motorn, som var minst lika stark. V8:an var försedd med en Stromberg WW-3-108 enportsförgasare, vilket måste ha tett sig en aning märkligt på en Hemi-motor. Men Plymouth Belmont gjorde intryck på publiken med en längd på 487,6 cm och en höjd till dörrarnas överkant på 81,3 cm!
EN ROMANS FÖR VIRGIL EXNER
Detta enda exemplar av Plymouth Belmont blev något av en kärleksromans för Virgil Exner. När turnéerna var över och normalt glömskans damm skulle bädda in Belmont - förvärvades bilen av Virgil Exner. Bilen användes av honom och hans familj på ett omhuldat sätt, intill dess att den såldes till en dam 1968. Två år senare såldes den till en ny ägare som behöll vagnen till januari 1989.
Då såldes den till Don Williams, ägare till det världsberömda Blackhawk Collection i California. Där genomgick bilen en total renovering, exakt efter ursprunget - med ett undantag. Den lackerades röd.
I september 1989 hade undertecknad det obeskrivbara nöjet att njuta av vagnens linjer in live, medan Don Williams personligen demonstrerade bilen för mig och mitt sällskap. Jag minns att tårar rullade ned för mina kinder vid åsynen av denna skapelse.
Sedan dess har bilen bytt ägare ytterligare några gånger och är faktiskt i skrivande stund till salu! Priset är givetvis hemligt intill dess rätt köpare infinner sig.
Hänvändelse för seriösa spekulanter till; www.americanmotors-cars.com
Text: Jan-Eric C. Olfwenstam