Avsikten var att 2007 skulle bli det stora genombrottets år i trafiksäkerhetens historia. Utefter våra landsvägar har placerats 700 fartkameror och wire-räcken har monterats utefter ett oändligt antal mil. Naiva förhoppningar hos Vägverket har nu kommit på skam. Man påstod sig tro att dessa åtgärder skulle minska trafikdöden avsevärt. Resultatet blev tvärtom.
Vägverkets generaldirektör, Ingemar Skogö, har sin egen förklaring.
- Min uppfattning är att det har blivit vanligare att folk kör helt utanför systemets ramar, det vill säga att man kör onykter eller alldeles för fort.
Det är stinkande bullshit! Då var det alltså helt onödigt att sätta upp 700 fartkameror? För det första är endast ett fåtal av kamerorna igång. För det andra bötfälldes ändå över 3.000 hastighetsöverskridande bilister enbart under en kort mätperiod sommaren 2007.
Claes Tingvall, Vägverket, är chef för trafiksäkerheten, tycker sig ha kommit på en lysande idé. Tingvall anser att olyckorna sker MELLAN dom utplacerade trafiksäkerhetskamerorna (som han väljer att kalla dom). Således vill han komma på en metod att mäta hur fort en bil kör sträckorna mellan fartkamerorna! Därmed skulle samtliga kameror fotografera samtliga fordon och blixtsnabbt analysera medelhastigheten för varje fordon!
Man frågar sig hur långt dårskapen får tillåtas gå?
STATEN ÄR SVERIGES STÖRSTA GANGSTERSYNDIKAT
Redan 2006 fick den svenska staten in drygt 80 miljarder från bilismen (inräknat MC). 2007 är summan ännu högre. 2005 var den 76 miljarder. Av dessa återbetalas cirka 15 miljarder till bilismen genom snöröjning, allmänt underhåll och nybyggnation av vägnätet. Resten använder staten till annat. I klartext en ren och fräck stöld! Ja, rentav ett bedrägeri mot landets vägfarare.
När skatt initialt infördes på såväl bilkörning som bränsle var det riksdagens försäkran att pengarna enbart skulle användas till bilismens fromma. Men snart förvandlades landets bilister till en av statens bästa mjölkkor och miljarderna flöt in till finansdepartementet. Men endast en liten rännil kom tillbaka! Genom ett hämningslöst slöseri på andra samhällsfunktioner förskingrades bilismens pengar.
I dagens samhälle ställs höga direktörer inför rätta, anklagade för att ha släppt iväg hundratals miljoner i form av bonussystem och fallskärmar. Omoraliskt skränar allmogen, men inte en enda röst höjs över ett annat faktum - enbart under de senaste 15 åren har staten stulit cirka 800 miljarder från bilismen och gett till andra!
Förr i tiden inträffade bondeuppror och statens lakejer hängdes i lämpligaste träd när orättvisorna blev för betungande. När skall Sveriges bilister kräva sin rättvisa?
STATEN LIKGILTIG INFÖR MÄNNISKOLIV
Frågan är om staten är likgiltig för bilisternas och MC-förarnas liv? Hur länge skall man som ett litet barn bara försöka skylla på andra? Under många år anklagade man bilindustrin för bristande säkerhet i bilarna. Kritiken togs på allvar och de flesta av dagens bilar håller en så hög säkerhetsstandard, att tio år gamla bilar närmast kan betraktas som bräckliga farkoster i jämförelse.
Medan såväl tåg som flyg utvecklas till allt högre tillåtna hastigheter, strävar staten att bromsa bilarnas konkurrens genom allt lägre fartgränser. Inte för att bilarna blivit farligare. Tvärtom är de säkrare än någonsin och har väghållning och fartresurser, som gör dom avsedda för betydligt högre hastigheter.
Men för det fordras vägar som håller modern standard. Målet för säkerhetsåret 2007 var maximalt 270 personer döda i trafiken. Under årets 10 första månader har 403 personer dött, vilket är 40 människor mer, än under samma period 2006. När detta skrivs har vi fortfarande två månader kvar av året. Månader som brukar skörda många människoliv i trafiken. Vart är vi på väg? Staten tycks rycka på axlarna och uppvisa en häpnadsväckande likgiltighet. Cyniskt uttryckt borde man (om inte annat) tänka på att flertalet trafikdödade var skattebetalare! Personer som inte längre betalar någon skatt till staten! Som inte längre behöver något bränsle till bilen, som inte bekymrar sig för att få ihop pengar till fordonsskatten.
STATEN SOM SKATTEFIFFLARE?
Bilismen drabbas av ytterligare kostnader, som är svåra att mäta. Genom dåligt underhållna vägar uppstår olyckor på grund av vattenplaning. Genom nödvändigheten att använda dubbdäck vintertid, rivs delar av asfalten upp och det bildas spår i vägbanan. För att motverka detta lät man minska vägrenen och bredda körbanan i motsvarande mån. Avsikten var att varje bilist så att säga skulle välja sitt spår. En bra åtgärd men kortvarig. Snart därefter började man sätta upp mitträcken av wire och skapa en 3-fältsväg. Därmed var risken tillbaka för vattenplaning! Modellen med 3-fältsväg är också vansinnig eftersom utformningen tenderar till att driva upp hastigheterna. Riskmomentet spädes på ytterligare eftersom förvarningstavlor om återgång till bara en körfil i färdriktningen ibland skyltas på 200 meter, ibland på 400 meter. Av den anledningen har flera svåra olyckor inträffat just där två filer smalnar av till enbart en fil.
Med 800 miljarder (15 års fiffel) skulle stora delar av Sverige, i vart fall från Gävle till Ystad, kunnat ha ett fullgott motorvägsnät med ordentligt grönområde mellan färdriktningarna. Dessutom med integrerade värmeslingor som slagits på under temperaturintervallet +2° till -5°. Det är den intervall där dubbdäck är som viktigast och där saltning av vägarna är som intensivast.
Inget onödigt slitage på vägbeläggningen, avsevärt minskade underhållskostnader (pengar som kan läggas på uppvärmning istället), minskad rostbenägenhet på bilarna. Det sistnämnda är en stor utgift för bilägarna, förutom att rost skapar mer trafikfarliga bilar.
Men i skrivande stund skall Vägverket placera ut ännu fler fartkameror (totalt 900) för att på detta sätt skapa brottslingar av hederliga bilister. Och deras anslag från staten är begränsade. Det är alltså i Stockholm som samvetets röst skall vakna. Det är där man skall känna skammens rodnad och inse att regering och riksdag aningslöst (får man hoppas) under många år, systematiskt har låtit avliva tusentals och åter tusentals bilister/skattebetalare/barn/föräldrar och kastat deras nära och kära in i en oändlig, tröstlös sorg.