Idén att arrangera Sweden Rockabilly Festival uppstod redan i juli 2011. Två företag inom event diskuterade lite löst om en bilträff för att hedra Eddie Meduza. Snart utvecklades idén till en mer komplett show. Samtidigt fick man kontakt med en paraplyorganisation som heter Skaraborgsraggarna. Till dessa är anslutna nio lokala klubbar med motorintresserade i alla åldrar, med tonvikt på äldre amerikanska bilar.
Platsen för arrangemanget blev kanske det mest lämpliga stället av alla! Axevalla Travbana, 7 km från Skara, är som klippt och skuren för den här showen.
Ett ypperligt ställe, som gjort för en festival av detta slag. Tillräckligt långt från bebyggelse. Inte ens den mest högljudda musiken hördes till närmaste bostad! Perfekta tillfartsvägar och bara 200 meter från en fyrfilig motorväg. En stor och professionell campingplats i omedelbar anslutning till festivalen, försedd med nödvändiga bekvämligheter och även sjukstuga.
Arrangörerna hade också hörsammat de äldre människor som hört av sig före festivalen. Således var hela festivalen handikappanpassad. Det fanns dessutom en seniorparkering för äldre, som behövde kunna parkera sin bil på nära avstånd. Till och med hade man ordnat en särskild senioravdelning, där äldre kunde vistas och avnjuta den amerikanska glamouren och musiken på ett bekvämt sätt!
FIN BILUTSTÄLLNING MED NASCAR-BANA
Bilutställningen var av naturliga skäl inte så stor. Men med tanke på vädret på fredagen och att det var första gången festivalen arrangerades, så var tillströmningen berömvärd med bortåt 500 bilar på utställningsplanen. Till skillnad från många andra liknande tillställningar parkerades bilarna på en snygg, kortklippt gräsmatta med den breda travbanan runt om. Den användes av bilägarna för att ta sig runt parkeringsytan. Eftersom den lutade inåt i böjarna och gick i en stor oval, så kunde det stundtals påminna om NASCAR, men i lugnt och harmoniskt tempo. Ofta förekom det att två bilar rundade banan sida vid sida. En vacker syn!
Utbudet av fordon var brett. Allt ifrån en serie utsökta veteranmopeder i absolut utställningsskick, till knappt påbörjade hot rods. Här stod typiska ”raggarbilar” sida vid sida med välputsade originalbilar i åldersspannet 1940—1980. Övervägande delen var naturligtvis amerikanska bilar, men en och annan Volvo hade djärvt nog vågat sig in med förhoppningen att inte bli utsparkad! Till och med en äkta Opel Kapitän av 1962 års modell fanns på plats, vars ägare med all rätt höjde bilmodellen till skyarna. Idag är Opel Kapitän en kultbil med ständigt stegrande samlarvärde — så länge originalutförandet bibehålles.
Här fanns också verkliga godsaker som 1947 Lincoln Continental, 1953 Oldsmobile Super 88 Convertible och 1965 Cadillac Series 75 Limousine, för att bara nämna några. Dessa och flera andra bilar presenteras i separata notiser.
MYCKET VÄLARRANGERAD FESTIVAL
Knappt ett 20-tal knallar samsades om kunderna. Regnet under fredagen hade skrämt bort en del. Dessutom var det första året festivalen arrangerades. Istället fick färre knallar nöjet att ta hand om fler kunder! Mindre konkurrens med andra ord.
Dessutom bjöds det inte ut en massa löjligheter som inte har med hobbyn att göra! Det var befriande. Kläder med anknytning till bilhobbyn, smycken med samma inriktning, trevliga plåtskyltar, USA-flaggor och naturligtvis bildelar. Ja, så fanns det förstås utspisning. Kön till korvkiosken ringlade lång mest hela tiden. Skaraborgarna tycks vara ett matglatt släkte. Men det är väl kanske inte så konstigt när Skara har blivit Sveriges ledande köttproducerande centra!
Det fanns även möjlighet att köpa kebab som gjorts på vilt, ett stort serveringsställe där man kunde välja att äta utomhus eller under tak. I anslutning till bilutställningen fanns ett stånd som uppskattades extra av undertecknad. Där sålde en känd Skara-företagare nybakade, varma kanelbullar av mycket hög klass. Och till dessa kunde man köpa iskall dricka i ett väder på cirka 20 grader! Sådant uppskattar man!
På lördagskvällen drog musiken igång från tre scener och i anslutning till huvudscenen inne i det stora ridhuset fanns restaurang med vin- och spriträttigheter. Musiken dånade äkta rockabilly-musik, dansgolvet var fyllt till bristningsgränsen och glädjen stod högt i tak!
På utsidan festivalen hade polisen laddat upp med flera fordon och en massa poliser som försökte se kaxiga ut, men utan att lyckas särskilt bra! Och inte heller fick polisen någon direkt utdelning. Besökarna uppförde sig anständigt och några incidenter tycks inte ha inträffat. Det var ju ett bilmöte i amerikansk anda — ingen fotbollsmatch.
Jan-Eric C. Olfwenstam
