Vägverket erkänner ökad dödlighet med vajerräcken

MOTOR-LIFE Today har hela tiden propagerat för att Vägverket borde låta bli att bygga vajerräcken mellan körriktningarna. Men trafiksäkerhetschef Claes Tingvall på Vägverket har givetvis inte lyssnat. Det har varit en ”nödlösning” eftersom Vägverket inte fått anslag att bygga riktiga, 4-filiga motorvägar. Staten har som bekant förskingrat cirka 800 miljarder under årens lopp från oss bilister.
Experimentet med människoliv påbörjades för 10 år sedan och idag finns det drygt 170 mil av det svenska vägnätet som är försett med vajerräcke i mitten. En del av dessa är så kallade 90-vägar, en del andra är 110-vägar.

Emellertid konstateras nu att olyckorna på 110-vägar har ökat sedan de försågs med vajerräcken! Torsten Bergh på Vägverket tror att det beror på att bilisterna tappar kontrollen och kör in i räcket, alternativt att man kör av vägen och ut i terrängen, enligt Berghs uppfattning. (Tja, det kanske inte är så förbannat konstigt om bilföraren blir så deprimerad över våra undermåliga vägar och väljer terrängen istället? (red´s anm.).
Samtidigt framhåller Vägverket att olyckorna har minskat på 90-vägar sedan dessa försågs med vajerräcken.

I samband med att Vägverket nu inför systemet med 10 olika fartgränser (sker stegvis hösten 2008), har man beslutat att sänka hastigheten från 110 till 100 km/t. För att ”underlätta för förarna” har man samtidigt beslutat höja fartgränsen från 90 till 100 km/t på övriga vägar med vajerräcke i mitten!
Om nu det skulle finnas någon sanning i påståendet (det gör det inte) att olyckorna minskat på dessa avsnitt av 90-vägar, så är det naturligtvis inte på grund av några vajerräcken.

Byråkraterna sitter bakom sina skrivbord, i detta fall i Borlänge, och tycks inte ha den minsta kunskap om verkligheten på våra vägar.
Sanningen är att systemet med 2+1 vägar är stressande både för de som kör sakta och lite fortare. När bilisten har bara ett körfält, är det många som känner sig instängda. ”Det är som att köra i en tunnel” uttrycker många och som regel saknas en ordentlig vägren.
För de lite fartglada förarna (det är dom flesta) ser man fram mot sträckorna med dubbla körfält. Då är det fullgas och målsättningen att köra om så många som möjligt. I hög fart blixtrar de vita varningsskyltarna förbi som upplyser om avsmalnande väg efter 400 meter – eller 200 meter!
Många förare hinner inte uppfatta hur lång sträcka dom har kvar och när körfälten övergår till bara ett - då smäller det!

Naturligtvis vilar inte hela skulden på Vägverket. Har man inte pengar till riktiga vägar, så har man inte. Istället får vi bilförare agera försökskaniner i ett cyniskt ”FIA-spel” med döden som insats.