BilTest: Opel Astra 1.7CDTI

April 2011 — Redaktionen

Astra är en fighter från Opel i kompaktklassen, även populärt kallad Golf klassen efter storsäljaren Volkswagen Golf. Opel Astra generation J, presenterades hösten 2009. Den bygger på Delta II plattformen som den delar med Chevrolet Cruze.

Astra är en av de absolut viktigaste modellerna från Opel, sett ur tillverkarens synvinkel. Årsproduktionen ligger runt 500.000 bilar, vilket är drygt 30 procent av bilmärkets totala tillverkning. Den ersatte Kadett 1992, eller mer rätt, fortsatte i dess hjulspår. Under den tidsperioden bytte Opel ut alla sina modellnamn, detta för att skapa en ny fräschör åt märket.

Sedan 2010 rullar en helt ny generation Astra på vägarna som är längre, bredare och tyngre än tidigare. Orsaken är att modet föreskriver en sportigare design även på 4-dörrars bilar. Ja, vi föredrar att kalla den provkörda bilen för 4dr hatchback eftersom bakluckan knappast kan påstås vara en dörr.

Opel har alltid ansetts vara rymliga bilar. Givetvis varje modell jämförd med andra märken i samma storleksklass. I takt med rymligare konkurrenter har Opel känt sig föranlåtna att bättra på dimensionerna för varje ny generation.

Kraven på bättre vägegenskaper sätter också sina spår. En bil med bredare spårvidd ger en tryggare gång. I det här fallet kombinerat med en ny bakvagn. Man behåller konceptet med en halvstel axel, men som modifierats och kompletterats med Wattstag.

ALLMÄNT OMDÖME: KOMFORT

Nya Opel Astra är 17 centimeter längre än den gamla modellen (generation H 2004—2009). Hela 21 centimeter längre än klassledaren Volkswagen Golf. Eller en centimeter kortare än BMW E36. Detta borde borga för klassledande utrymmen. Visst är kupén rymlig för biltypen. Men inte så rymlig som längden får oss att tro. Orsaken är det gigantiska överhänget fram som stjäl utrymme från passagerarna och bagaget.

Interiören håller en blandad kvalitetsnivå. Vissa delar ger hög känsla och bra feedback, medan andra känns helt döda. Mittkonsolen har ca 40-talet knappar och upplevs som plottrig.

Framstolarna är fasta och kändes bekväma för mig som gillar den stoltypen. Testbilen var utrustad med sportstolarna. Storväxta förare kan uppleva sätet som något smalt. I baksätet får även medellånga plats, förutsatt att föraren inte är längre än medellängd själv.

Designerna har jobbat hårt för att Astra skall se tuff ut. Mig påminner den mest om busbilen Kadett generation E (1984—1991) i modernare tappning. Ingen dålig association. En designgimmick är att vindrutan skjutits framåt för att skapa mera rymd i kupén. Chrysler kallade det för ”cabforward”. Det tråkiga är att A-stolparna är väl kraftiga. De skymmer effektivt sikten för bilar och fotgängare som kommer från sidan. Och så har dörrsidan en extra tunn ventilations stolpe, som stör siktfältet.

Ljudnivån är bland det lägsta i klassen. Det är kalla mornar som dieselmotorn hörs mest. Däckbuller och vindljud är väl bortisolerat. Man måste upp över svensk tillåten hastighet för att däckbuller och vindljud skall bli irriterande. Nu gjordes testet med dubbfria vinterdäck i 17” storlek.

Den testade Astra 1.7CDTI var utrustad med Sport paketet. Sportpaketet innehåller utöver Enjoy, 2-zons klimatanläggning. 4x20 watt via 7 st högtalare.

Färddator, regnsensor, ljuskänslig backspegel och sportratt med rattkontroller, samt elektrisk parkeringsbroms.

Det testade exemplaret var utöver Sport även utrustad med Flexride systemet. Elektroniskt justerbara stötdämpare. Systemet jobbar kontinuerligt hela tiden, eller så går det att välja själv mellan Standard, Sport och Tour. Tour blir väl mjuk i motorvägsfart och för kreativ körning i stadstrafik. Standardinställningen, eller det adaptiva läget, var det som testlaget utnyttjade mest. Det fungerar fint för de flesta förhållanden. Fast och distinkt.

ALLMÄNT OMDÖME: ATT KÖRA

Astra är en trygg bekantskap. Provocerar man Astra understyr den tryggt. Den rör sig moget och låter sig inte provoceras av ungdomligt bus. Med Flexride i Sportläget ändrar sig även gasen. Ungefär som när man kopplade in snabbgashandtaget från Hobbex på mopeden. Sportinställningen gör inte mycket för att öka på busglädjen. Och den lilla busglädjen som finns, lägger den elektroniska parkeringsbromsen enkelt sordin på. Försöka sig på en handbromsvändning går inte, ABS kopplas in och bilen far i tangentens riktning. Sportläget är justerbart i Opel Radio CD400´s grafiska display. Här kan man välja bort till exempel den röda belysningen av instrumentpanelen och gasresponsen. Och så finns det en backknapp så man slipper gå hela vägen tillbaka till utgångsmenyn, utan kan backa ett steg i taget.

Faktum är att 3 av testlagets 4 medlemmar föredrog det adaptiva läget oavsett hur bilen framfördes.

Utöver Sportpaketet var bilen utrustad med Premuimpaket inkl adaptiva strålkastare, parkeringsassistans fram och bak, Ytterbackspeglar elektriskt justerbara och infällbara samt eluppvärmda, elfönsterhissar bak.

Adaptiva strålkastare, bi-xenon med helljusautomatik fungerar överraskande bra. Hängde med på de mest häftiga övningarna med ratten. Vid backning lyste de främre dimljusen upp. En mycket uppskattad funktion av hela testlaget. Att inte fler tillverkare har tänkt på det. För ofta i mörkret vill man veta hur mycket man kan vrida framhjulen och se eventuella hinder.

Växellådan fungerar som den skall, tyvärr så var det trångt för vänsterfoten.

Testlagets förare med storlek 43-45 hade problem med att skon hakade tag i fotutrymmet. Först trodde vi att det var vinterkängorna men även med normala tennisskor uppstod fenomenet. I varje fall för testföraren med 45 i storlek. Så har du storlek 43 eller större välj automatlåda, eller testa bilen med gummimattor.

1.7 CDTI kommer inte ner under 120 gram/km men det går att pressa förbrukningen. Nu slutade vårt snitt på 7,4 l/100 km med en hel del stadstrafik och en rätt rå motor. Som lägst vid landsvägskörning kom vi ner i 5.3 l/100 km. Dieselmotorer brukar behöva ett par tusen mil för att bli riktigt inkörda. Det finns en miljöbilsvariant med 1.3CDTI och 95 hk.

ALLMÄNT OMDÖME: SÄKERHET

Astra fick fem stjärnor i Euro NCAP´s test. Med väl balanserat uppträdande på vägen. Den kraftiga a-stolpen och bristen av utrymme för vänsterfoten drar dock ner betyget något.