Nu har regeringen godkänt krisplanen från Saab. Det innebär att företagets godkända lån hos Europeiska Investeringsbanken (EIB) sänks från 400 miljoner Euro (cirka 3,6 miljarder kr) till 280 miljoner Euro. Därmed sänker regeringen sin säkerhet hos Saab med motsvarande 120 miljoner Euro. Det är i sig bra för svenska skattebetalare, som riskerar mindre vid en eventuell konkurs.
Samtidigt öppnas möjligheten för Saab att kunna sälja sitt fastighetsbestånd och istället betala hyra. Det är ett förhållandevis normalt tillvägagångssätt. Det tillämpas när företag behöver frigöra kapital när kassan inte räcker till utgifterna. Ett exempel på detta är när man ökar produktionen och behöver köpa större kvantiteter halvfabrikat. För att expandera krävs mer rörelsekapital.
För att acceptera förändringen ställer dock regeringen tre krav;
a).
Fastigheterna måste säljas till marknadsmässiga priser.
b)
Hyresavtal skall skrivas så att Saab är säkerställd hyresrätten.
c)
Köpet av fastigheterna måste genomföras via en europeisk bank utan koppling till finansiären Vladimir Antonov.
VLADIMIR ANTONOV FORTSATT MISSTÄNKT FÖR KRIMINALITET
Som alla minns stoppade GM försäljningen av Saab till Spyker eftersom Vladimir Antonov då var delägare i Spyker. Detta bekymmer löste herrarna Muller och Antonov genom att den sistnämnde pumpade in stora summor i ett fristående bolag. Detta bolag lånade sedan ut pengar till Spyker. Dessa pengar användes till att Spyker löste ut Vladimir Antonov. Därmed var det sista hindret undanröjt och Spyker kunde förvärva Saab.
Orsaken att GM nobbade affären med Antonov som delägare i Spyker har sin förklaring. GM´s utredningsgrupp upptäckte att Vladimir Antonov hade tjänat enorma summor pengar på kriminalitet. GM var tillräckligt strikta för att inte sälja ”till en gangster”, som det uttrycktes.
Men det fanns ytterligare en aspekt. GM var och är intresserade att starta bilproduktion i Ryssland. Eftersom allt pekade på att Antonov hade försänkningar även i rysk bilindustri, så ville inte GM att deras nyaste teknik skulle tillverkas av konkurrenter i Ryssland. Man befarade till och med, att Antonov skulle låta bygga en bilfabrik i Ryssland och tillverka ryska Saab!
Såvitt vad som är känt, klassar GM fortfarande Antonov som kriminell. Om Saab, regeringen eller Riksgälden skulle släppa in Antonov som delägare i Saab, skulle det innebära ett flagrant avtalsbrott utan GM´s godkännande. Framtiden får utvisa om Antonov har lyckats rentvå sitt rykte.
Näringsminister Maud Olofsson betonar, att man nu godkänner att fastigheterna säljs, inte innebär något löfte att Vladimir Antonov får lov att bli delägare i Saab Automobile.
— Frågan om förändrade ägarförhållanden måste godkännas av General Motors, EIB, Riksgälden och regeringen, kommenterar Maud Olofsson.
MÅNGA TURER KVAR MEN EN HANDPENNING ÄR UTLOVAD
Fas ett är inte avklarad med ett fingerknäpp. Det kommer säkerligen att behövas några veckor för att skriva om lånen hos EIB, vilka sedan skall attesteras av Riksgälden med regeringens godkännande.
Kravet på en europeisk bank anser Maud Olofsson också är viktig. Detta eftersom det blir bankens uppgift genom sina rutiner, att tillse att det kapital som tillförs är ”rent”. Man vill alltså inte medverka till någon penningtvätt. Åtminstone inte medvetet.
Däremot accepterar man att den tilltänkte fastighetsköparen Antonov får lämna en handpenning på 30 miljoner Euro omedelbart. Detta för att produktionen skall kunna starta igen, utan ytterligare dröjsmål.
Thomas Haglund som är ordförande för ”Ledarna på Saab Automobile” ser naturligtvis positivt på den första fasen. Däremot tror han inte att produktionen kommer igång direkt. Kanske inte ens förrän efter påsk.
SAAB SKÖTS AV LEDNINGEN MED EN OSÄKRAD REVOLVER
Vad som inträffat är en skandalös hantering av bolagets ekonomiska planering! Varje företagares skyldighet är, att ha kontroll över verksamheten. Åtminstone med en framförhållning på ett kvartal. Det har inte Victor Muller haft. Visst finns det fler i hans närhet som bör ha haft insikten, men vad som hittills framkommit sköts Saab Automobile med en överlägsen och nonchalant järnhand, som är signerad Victor Muller.
Det är uppenbart att man känt till att pengarna i kassan inte skulle räcka till. När det visade sig att underleverantörerna började knota över bristande betalning, då skyllde Saab Automobile på att det var leverantörernas fel och en leende Victor Muller viftade bort hotet med orden ”det är löst nu”. Redan dagen efter avstannade produktionen i brist på komponenter.
Med det minsta ansvar för företagets framtid borde givetvis Victor Muller ha insett detta redan för mer än tre månader sedan. Redan då borde man ha vidtagit mått och steg för att snabbt fylla på kassan.
Istället formas bilden att det är en grym strategi från Victor Muller med kompisen och vapendragaren Vladimir Antonov, att på detta sätt genom utpressning, skaffa sig ekonomiska fördelar.
De båda har, rätt eller orätt, beskyllts för att egentligen vara bolagsplundrare med det enda målet att suga ut så mycket pengar som möjligt ur Saab Automobile.
Om så verkligen är fallet är det tragiskt. Nu har Saab introducerat nya, intressanta bilmodeller som har all chans att hitta köpare. Försäljningen har också ökat både i USA och Sverige, och det man behöver minst av allt är ett produktionsstopp.
Saab Automobile har faktiskt nu fått en rejäl möjlighet till en säkrad framtid. Det vore därför förödande om bolaget spolieras av sina egna ägare.
Av Jan-Eric C. Olfwenstam
