Motor-Life Today Besök oss på facebook!
    • Tidningsportalen
    • Kontakta Redaktionen
    • Automobile Report
    • Bilnyheter
    • Concept Cars
    • Högoktanigt
    • Nyhetsarkiv
    • Trafik
    • HEAVY Road Vehicles
    • Nya Fordon
    • Fordonshistoria
    • Offroadhobbyn
    • Nyhetsarkiv
    • America Yesterday
    • Bensinstationer
    • Bilindustri
    • Dealer
    • Kända personligheter
    • Motell
    • Vyer från Europa
    • Bilar & Trafik
    • Motor-Life
    • Automobilhistoria idag
    • Bilhobbyn
    • American Car Review
    • Bilar värda uppmärksamhet
    • Classic Cars Guide
    • Trender & Traditioner
    • Profiler inom amerikansk bilhobby
    • Lagar & myndighetsutövning
    • Modellbilar
    • Nytt i detta nummer
    • Old Good Stuff
    • Minnenas Arkiv

  • Skapa nytt konto
  • Begär nytt lösenord
Hem › Automobile Report › Concept Cars › Flajole Forerunner var tänkt för serieproduktion, men gjordes bara i ett enda exemplar!

Flajole Forerunner var tänkt för serieproduktion, men gjordes bara i ett enda exemplar!

September 2010 — Redaktionen

Mannen bakom denna uppseendeväckande skapelse hette Bill Flajole (uttalas ”flay-joel"), en känd designer inom amerikansk bilindustri på 40- och 50-talen. Ett enda exemplar byggdes av märket, men den har bytt kulör några gånger.

Direkt efter high school, började William J. (Bill) Flajole, som var av fransk börd, att arbeta på designavdelningen hos Chrysler Corporation 1933. Detta var vid ungefär samma tidpunkt som Virgil Exner Jr föddes.

I Amerika och resten av världen rådde depression. En förödande lågkonjunktur som startade på Wall Street den 29 oktober 1929, men som nådde sin mest fasansfulla botten 1932. Även om USA reste sig ur depressionen under 30-talet, var det faktiskt inte förrän man drogs in i Andra världskriget, som fattigdom byttes mot välstånd.

Ändock var det just under 30-talet som många industrier började satsa på design. Tidigare hade det varit funktion som var honnörsordet. Speciellt bilindustrin insåg då vikten av att skapa bilar som var mer attraktiva att beskåda.

I denna tidsanda började således unge Flajole att arbeta på Chrysler. Men snart gick han över till General Motors Corporation, därefter till Murray Corporation och vidare till Ford Motor Company.

Där arbetade han tillsammans med Eugene T. ”Bob” Gregoire på en ganska speciell design som Edsel Ford hade beställt personligen 1938. Vagnen skulle stå klar till hans semester i mars 1939, vilket den också gjorde.

Continental blev en designmässig succé och 24 exemplar gjordes det året, medan 400 bilar gjordes 1940. Därefter återupptogs produktionen under 1946—1948 när kriget var över.

 

 

BILL FLAJOLE MANNEN BAKOM NASH METROPOLITAN

Flajole lämnade Ford Motor Company och tillsammans med några likasinnade bildades Detroit-Kehring Flajole Associates med avsikt att skapa och sälja design. Företaget anlitades av Nash Kelvinator för att skapa en verkligt liten öppen vagn 1949, som gavs concept-namnet Nash NXI (Nash Experimantal International). Senare anlitade Nash den italienske formgivaren Farina som utgick ifrån den ursprungliga formen, men förbättrade designen enligt mångas åsikt.

Särdragen från Nash NXI fanns dock kvar och gick även i arv till normalstora Nash. Visst finns formgivningsmässiga likheter, speciellt i fronten, mellan 1955 Nash och 1955 Flajole Forerunner.

 

 

FLAJOLE FORERUNNER SKAPAS I ETT EXEMPLAR

Bill Flajole ville skapa egen biltillverkning och var synnerligen förtjust i Jaguar XK 120. Han utgick således från dess bottenplatta med 102” hjulbas och använde sig även av dess raka 6-cylindriga motor med dubbla överliggande kamaxlar.

Till detta skapade han en helt egen design, en 2-sitsig sport-coupé med verkligt djärv design för den tiden. Flajole önskade att formmässigt leda utvecklingen, därav modellnamnet. Karossen gjordes i glasfiber med ett avlyftbart tak i plexiglas. Inredningen präglas av de rejält tilltagna fåtöljerna med stora, integrerade nackskydd. Utan tvekan en föregångsdetalj. Även karosserisidornas skulpteringar var man först med. Corvette fick det till 1956 års modell.

En fiffig detalj får sägas vara backspegelns placering. Eftersom Forerunner saknade bakruta monterade man backspegeln uppåt istället för nedåt på vindrutans övre ram! Därmed kunde föraren se bakåt ovanför taket.

 

 

FORERUNNER GENOM ÅREN

När bilen var klar att visas var den lackerad ljus beige. Hela den tunga amerikanska motorpressen, som Motor Trend, Road & Track och Motor-Life var exalterade över skapelsen och skrev utförliga artiklar. Men någon serietillverkning blev det aldrig. Istället använde Bill Flajole bilen privat som bruksbil ända fram till början av 1970-talet.

Under dessa år lackerades den om en gång. Då till en okänd vårgrön nyans. Därefter såldes vagnen och genomgick en genomgripande renovering, varvid både lackering och klädsel byttes ut till nuvarande färgsättning.

Under verkligt många år ingick bilen i samlingarna hos Blackhawk Museum. Där hade undertecknad den stora förmånen att stifta ”personlig” bekantskap med vagnen. Men eftersom dess historia var för mig okänd för cirka 25 år sedan, så förnam jag inte historiens vingslag den gången. Istället studerade jag ganska häpet dess extrema utformning och funderade över varför den skapats.

Då kunde jag inte ana att jag stod bara 20 cm ifrån en absolut milstolpe i bilhistoriens stora och färgstarka arkiv!

 

Numera är bilen såld till en bilfirma i USA och är åter till salu! För den som är seriöst intresserad finns det ännu fler bilder och pris på www.americanmotors-cars.com.

 

 

                                                                             Text:  Jan-Eric C. Olfwenstam

I många avseenden var 1955 Flajole en föregångare i design.

Bilen saknar bakruta och reservhjulet är placerat utanpå aktern. Det sistnämnda är inte konstigt eftersom Bill Flajole var med och skapade 1939 Continental.

Visst har fronten släktskap med 1955 Nash.

En synnerligen udda utformning av en stötfångare. Men är man en erkänd designer kan man tillåta sig vad som helst!

Forerunner var ett år före Corvette med skulpterade karosserisidor.

Vad gör man med backspegeln när bilen saknar bakruta? Jo man vänder spegeln upp och ner och spanar ovanför taket!

Enkel, funktionell instrumentering.

140 mph var en hög gradering 1955.

Notera att vindrutan är delad, trots att den är av panoramatyp.

Här kan vi tala om rejäla nackskydd.

Det avlyftbara taket är i plexiglas.

Enkelt och flärdfritt på dörrpanelerna.

Stilstudie från bakskärmen med sin skulpterade sida. Snygga ekerfälgar.

Den raka 6-cylindriga motorn med dubbla överliggande kamaxlar.

Conceptbilen NXI (Nash Experimental International), som blev en föregångare till Nash Metropolitan.

Bill Flajole med en prototyp som sedan i förändrat skick skulle bli Nash Healey.

1951 års concept-version av Nash Healey.

Fler artiklar inom

  • Andra världskriget
  • Blackhawk Museum
  • Chrysler
  • Chrysler Corporation
  • Continental
  • Corvette
  • Detroit-Kehring Flajole Associates
  • Edsel Ford
  • Eugene T. Bob Gregoire
  • Farina
  • Flajole
  • Ford Motor Company
  • Forerunner
  • General Motors Corporation
  • Jaguar
  • Jan-Eric C. Olfwenstam
  • Metropolitan
  • Motor Trend
  • Motor-Life
  • Murray Corporation
  • Nash
  • Nash Kelvinator
  • Nash NXI
  • Road & Track
  • Wall Street
  • William Bill Flajole
  • www.americanmotors-cars.com
  • XK 120
För att kommentera artikeln kan du skapa ett konto eller logga in
© Copyright 1996-2019 WORLD MOTOR PRESS